Att jobba heltid innebär fler timmar på jobbet men också mer lön. Samtidigt varierar faktiskt antalet arbetstimmar från månad till månad och från år till år. Här går vi igenom vad som räknas som heltid, hur många timmar du jobbar per månad och år, och vilken roll röda dagar spelar.
Arbetsförmedlingen utgår från att heltid normalt betyder 40 arbetstimmar per vecka.
Det avgörande är alltså hur många timmar du arbetar, inte vilken anställningsform du har. Du kan till exempel vara timanställd och ändå arbeta heltid om dina arbetade timmar motsvarar 40 timmar per vecka i genomsnitt.
Om du regelbundet arbetar mer än 40 timmar i veckan arbetar du mer än heltid, till exempel om du ofta tar extrapass på helger.
En enkel tumregel är att heltid motsvarar ungefär 160 timmar per månad. Det bygger på:
I verkligheten stämmer detta bara ungefär, eftersom:
Även om du har ett vanligt jobb måndag–fredag med kontorstider kommer din faktiska arbetstid per månad därför att variera.
För ett heltidsjobb med 40 timmar i veckan, där du är ledig helger och röda dagar, ser arbetstiden per månad ut så här år 2025:
Genomsnittet för 2025 blir 168 arbetade timmar per månad för den som jobbar heltid. Det är en timme mer per månad än året före. I dessa beräkningar ingår inte semesterdagar.
Skillnaderna beror framför allt på:
December är en av de månader då vi arbetar minst. Det beror på att två röda dagar infaller då:
Juli och oktober är istället exempel på månader med flest arbetstimmar. Båda har 31 dagar och saknar röda dagar som infaller på vardagar 2025.
Om du utgår från en "normal" arbetsvecka med fem arbetsdagar och åtta timmar per dag får du:
Detta är dock en teoretisk siffra. I praktiken varierar antalet arbetstimmar mellan olika år, bland annat beroende på när röda dagar infaller. Om till exempel juldagen eller nationaldagen infaller på en söndag påverkar det inte arbetstiden, men om de infaller mitt i veckan minskar dina arbetstimmar.
För år 2025 blir den faktiska arbetstiden vid heltid:
Även här ingår inte semester i beräkningen.
Förutom lördagar och söndagar finns det särskilda helgdagar som räknas som röda dagar. När de infaller på en vardag minskar de den totala arbetstiden det året. Exempel på sådana dagar är:
Dessa räknas bort från det normala antalet arbetsdagar och därmed också från totala arbetstiden.
Vissa dagar är inte röda i kalendern men räknas ändå som allmänna helgdagar. Två vanliga exempel är:
De är alltså inte röda dagar, men enligt semesterlagen har du rätt till särskilda semesterförmåner dessa dagar. Hur det ser ut i praktiken kan variera beroende på kollektivavtal och arbetsplatsens rutiner.
Text: Daniel Haaf
Publicerad: 2025-12-25
Uppdaterad: 2025-12-25
Den här sidan är skriven av Daniel Haaf som har mer än 15 års erfarenhet som copywriter och content editor inom teknikbranschen. Förutom att skriva på rakna-ut.se så finns han även på haaf.se och allt-om-pengar.se. Innehållet på sidan är skapad efter bästa förmåga. Om du hittar felaktigheter eller vill tipsa om förbättringar så gör du det via om-sidan.