Romerska siffror – så räknar du (kalkylator)

Det är enkelt att räkna med romerska siffror. Det finns en enkelhet i systemet som gör att du lätt lär dig hur det fungerar – här går jag igenom allt du måste veta och du får en smidig kalkylator för romerska och arabiska siffror.

Innehåll

1. Grunderna i romerska talsystemet
2. Räkna med stora tal
3. Mest sökta siffrorna på Google
4. Årtal med romerska siffror
5. Nollan i det romeska talsystemet
6. Så används romerska siffror idag
7. Romerska talsystemets historia

Målet med artikeln är att ge en bra grund för vem som helst att förstå hur romerska siffror fungerar, varför de finns och hur man räknar med dem. Eftersom romerska siffror fortfarande används än idag så är det bra att ha åtminstone en grundläggande förståelse för vad de betyder.

Du får även en praktisk överblick kring historian om romerska siffror och varför romarna inte använde arabiska siffror som är vanligast idag. Vi börjar med anledningen till varför du sannolikt är här idag – hur man läser romerska siffror.

Grunderna till romerska siffror – så räknar du

Det romerska talsystemet använder sju bokstäver som uppgör basen för romerska siffror.

• I = 1
• V = 5
• X = 10
• L = 50
• C = 100
• D = 500 (Q används ibland istället för D)
• M = 1000

Talsystemet använder något som kallas additions- subtraktionsprincipen.

Det betyder att du skapar nya tal genom att lägga till bokstäver framför eller bakom en annan bokstav, och den vägen bygger du siffrorna. Ju större tal desto fler bokstäver behöver du.

För att använda det romerska talsystemet så måste du följa några enkla regler så att du kombinerar bokstäverna på rätt sätt:

• Två lika siffror intill varandra adderas. Exempel: I I = 1 + 1 = 2
• När en siffra med ett högre värde föregår en siffra med ett lägre så adderas de. Exempel: X I = 10 + 1 = 11
• När en siffra med ett lägre värde föregår en siffra med ett högre så subtraheras det lägre från det högre. Exempel: I X = 10 - 1 = 9

Okej, där har du grunden till hur det romerska talsystemet fungerar. Men! Vi är inte helt klara. Det finns så klart några extra, lite knepigare regler som du måste tänka på.

• När du skriver ut små tal så används den lägre siffran alltid före stora. Du skriver alltså III istället för IIV för enkelhetens skull.
• Om det är ett vertikalt sträck på vardera sida om en romersk siffra så är värdet hundra gånger större än siffrans originalvärde. Exempel: |I| = C = 100 och |X| = M = 1 000.
• Om det är ett horisontellt sträck ovanför en siffra så är värdet tusen gånger större än siffrans originalvärde: Exempel: Ī = M = 1 000.

Så räknar du ut stora romerska siffror

De grundläggande romerska siffrorna med bara ett fåtal bokstäver är enkla att hantera. Men hur gör man när det är sex-sju-åtta eller fler bokstäver?

Vi kan ta ett exempel som vid första anblicken ser riktigt knepigt ut: DCCXCIX.

Börja med att bryta upp talet enligt talsystemets regler:
D + C + C + XC + IX.

Räkna om bokstäverna till arabiska siffror:
500 + 100 + 100 + 90 + 9

Räkna ihop talen för slutresultatet:
DCCXCIX = 799

Här är ett annat räkneexempel: LXXVII.

Bryt upp talet enligt reglerna:
L + X + X + VII

Räkna om till arabiska siffror:
50 + 10 + 10 + 7

Räkna ihop för slutresultatet:
LXXVII = 77

Nollan i det romerska talsystemet

Du kanske har lagt märke till att nollan aldrig används i det romerska talsystemet. Anledningen till det är enkel – det fanns inte någon nolla att använda.

Det betyder inte att nollan inte existerade då det finns tecken på att siffran användes redan för 5 000 år sedan i Mesopotamien.

Men den användes inte i romarriket och det var först när den indiska astronomern och matematikern Aryabhatta började använda konceptet med nollan som det tog fart.

Siffran 0 spreds till Kina (som tidigare använt ett tomt värde genom att helt utelämna siffror) och därifrån spreds konceptet med nollan till mellanöstern och Europa.

Nollan blev populär i Europa cirka 1200 e.Kr när den italienska matematikern Fibonacci introducerade siffran till Italien.

Hur man använder romerska siffror i vardagen

Romerska siffror används än idag och du ser dem framför allt på analoga klockor samt i regentnummer till kunganamn och påvenamn.

Det är också vanligt att man hittar siffrorna i böcker där de representerar olika kapitelnummer, sidnummer och förordsnummer.

Om du läser kemi så har du garanterat stött på romerska siffror eftersom de anger oxidationstal och i listor.

Översikt över romerska siffror och deras historia

Det romerska talsystemet har ett svårslaget arv i världshistorien med en livslängd på mer än 3 000 år. Talsystemet har överlevt antiken, medeltiden och renässansen. Kungariken, imperium, kejsare och världskrig.

En anledning till att talsystemet har överlevt så länge är dess betydelse inom det romerska imperiumet och hur stor inverkan romarna hade på den europeiska kulturen.

Det romerska talsystemet är äldre än romariken själv med ett ursprung i norra Italiens förhistoria. Vad man vet idag så uppfanns systemet någon gång under 200-talet f.Kr.

Eftersom siffror fortfarande inte hade uppfunnits så användes det enda som fanns tillgängligt: Bokstäver. Det gjorde att man inte kunde använda positionsprincipen som vi gör med arabiska siffror idag, utan man behövde använda additions- eller subtraktionsprincipen.

Det fungerade bra under antiken och lade grunden för den matematik som vi känner till idag, samt gjorde det möjligt att bygga det romerska imperiet med banker, handelssystem och statistikföring.

Bokstäver och additions/subtraktionsprincipen fungerar dock inte i den moderna världen och på 500-talet e.Kr uppfanns positionsprincipen av indiska matematiker. Och när systemet fann sin väg till Spanien på slutet av 900-talet så tog det fart inom det europeiska samhället.